Tvångstankar

Har panik. Panik på livet. Känns som om jag borde kommit längre med mitt liv än vad jag gjort. Dom sista åren har jag mått för dåligt för att kunna göra något vettigt. Är 23 år och 11 månader och dom sista fyra åren har bara handlat om depritioner, social fobi, panik ångest och annan skit. Det känns som om jag slösat bort så många år av mitt liv. Jag kommer aldrig kunna få tillbaka det jag missat. Och nu gör jag precis likadant som jag gjort dom senaste åren, och det är att sitta hemma och vänta på att mitt liv ska börja. Men det börjar aldrig. Önskar jag kunde spola tillbaka tiden och börja om. Hade blivit så mycket annorlunda. Hade jag vetat i grundskolan och på gymnasiet att jag hade social fobi och extrem panik ångest hade det kunnat fixas till redan då. Men icke. Hade knappast flyttat ensam till hjo och blivit ensam för första gången i livet. Ensam och sårbar för alla tankar. Den sociala fobin utvecklades hundratals. Har alltid haft små och större tvångs tankar, även som barn, den utvecklades oxå. Har allt i perioder. En period räknade jag varenda bokstav jag såg. En annan tog jag alla ord jag såg och kastade om bokstäverna till olika ord och kollade hur många jag kunde hitta på. Till exempel ordet tavla --> ta lava avla lat tal al av val och liknande. Hade ett tag att jag delade upp subtitlesen på filmer. Det skulle vara lika många ord i både övre och undre raden. Blev det ojämnt fick jag dela ett ord och flytta ner det i huvudet till nästa rad. Var väldigt svårt att se filmer när jag hade den tvåndstanken. Gjorde så med varenda nya rader som kom fram på filmer som var två timmar långa. Extremt krävande. En annan räknade jag bokstäverna i nästan varje ord jag såg, t ex multiplikationstabellen är 23 bokstäver. Har haft att jag måste tvätta händerna hela tiden. Som värst var det mer än sextio gånger om dagen. Tvättade bort mitt narutliga fett lager på händerna så hade sår och sprickor. Tvättar fortfarande händerna mer än nödvändigt men långt ifrån liks mycket som förut. Har pga att jag tvättat händerna så mycket blivit beroende av en viss sorts salva. Måste smörja händer och armbågar många gånger varje dag. Har jag ingen salva till hands får jag panik. Medicinen jag använder nu hjälper mot min deprition och speciellt mina tvångstankar. Har inga större problem med tvångstankar just nu tack vare paroxetin 60 mg. Väldigt skönt att slippa dom. Hade det sista problem med att välja saker. Som t ex ett glas eller en produkt på ica. Väldigt frustrerande. Mor eller syskon fock ofta välja åt mig då jag inte kunde göra det själv. Har jag det väldigt stressigt och mår dåligt kommer tvångstankarna tillbaka lätt men har varit väldigt lugnt med det ett tag nu.