7 mars 2012

Min bästa vän Ingrid

Blev inget besök hos tanten idag. Frank skjutsar mig varje onsdag klockan tre till psykiatriska öppenvårdsmottagningen här i Falköping, sen sitter han och väntar på mig i väntrummet tills mötet med min psykoterapeut är slut. När jag kom ut till väntrummet idag hade Skövde sjukhus ringt honom och sagt att Tanten var väldigt dålig. Så han körde hem mig och åkte dit direkt. Jag gick upp och hämtade vovvarna och gick till min ena syster. Satt och grät hos henne en bra stund. Kan inte hantera eller acceptera döden. Borde kanske följt med till sjukhuset men vågade inte. Vill inte vara med när hon tar sitt sista andetag. Skulle inte klara av det. Tror det är alla smärtstillande medel som gör att hon är så nära döden nu. Men bra att hon slipper smärtan. Hade hon inte ramlat, brutit höftbenet och blivit liggandes för länge hade hon levt ett tag till.. men antar att hennes tid är slut nu. Har svårt att släppa taget om henne. Hon är en av dom bästa vänner jag någonsin träffat. Och jag fick inte ens ett år med henne. Tanten sa en gång att det var ödet att vi skulle mötas och bli vänner och jag kan inte annat än att hålla med. Hon har ändrat mina tänkar och mitt liv på många sätt. Önskar bara att hon kunde få vara kvar i livet ett litet tag till med mig, Frank, Tova och Frida.


Inga kommentarer: